Vart tog popstjärnorna vägen?

Du som tidigare läst min blogg vet att jag är något av ett Idol fan och nu har ju äntligen Idolsäsongen dragit igång.
En tjej som jag fastnade för på audition var Linda Eriksson som visade upp sig i Malmö och även förärades med en guldbiljett.



Innan sin audition sa Linda att hon varit med i popstars. Eftersom jag kände igen henne men inte kunde placera henne var jag tvugen att googla på popstars. Jag hittade då två för mig bortglömda grupper som jag tyckte var jättebra då de kom.

Det är inte för inte man undrar hur grupper som slagit igenom så bara kan försvinna. Vart tar de vägen?

Under tiden kan vi ju iallafall se låtarna de slog igenom med (tyvärr känns det inte som de är lika bra idag som de var då)




Long time no see.....

Den här bloggen ger mig dåligt samvete varje dag. Så mycket att jag nog inte varit inloggad på hur länge som helst. Man undrar ju hur svårt kan det vara? Lika väl som man dagligen loggar in på mailen och andra sociala forum borde det ju vara lika lätt att logga in här och skriva några rader.
Det får helt enkelt bli mitt höstlöfte att blogga MINST en gång i veckan!


Nu får det vara nog!!

Jag känner att KaraokePrinsessan är på krigsstigen men jag ska snart börja skriva lite gladare inlägg, känner bara att jag måste få ur mig detta!!

SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) har i dagarna gått ut med att man på grund av den ekonomiska krisen inte vet om man kmmer att kunna hålla det löneavtal som gäller för Vårdförbundets medlemmar. Detta avtal garanterar sjuksköterskor en 2 %-ig löneökning nästa år. SKL skriver i en debattartikel att denna ökning ska läggas på en redan hög löneutveckling de senaste åren för Vårdförbundets medlemmar!!!!!!

HALLÅ!!?? Har jag missat nåt?!?!? I mitt lönekuvert har det då inte skett någon hög löneutveckling de senaste åren!!
Om man tittar på sjuksköterskelönerna de senaste åren kommer ökningen att se stor ut procentuellt. Men hur ser det reella lönen i kronor ut? Självklart blir ökningen stor eftersom lönerna var urusla från början. Nu börjar lönerna så smått leta sig upp till skälig nivå i förhållande till ansvar och utbildning, men det är lång väg kvar tills målet är nått.

SKL's uppmanig till den kommande avtalsrörelsen är alltså att "ansvarsfulla avtal" ska tecknas och att man nu i dagarna ser över om sjuksköterskornas avtal ska sägas upp. Om så blir fallet kommer säkerligen de 2 procenten att läggas på någon annan yrkesgrupps avtal och sjuksköterskorna får återigen falla tillbaka till förmån för "välfärden".

När tänker man betala för att ha en fungerande sjukvård med kompetent och välutbildad personal? När ska dessa makthungriga män förstå att sjuksköterskor inte längre drivs av ett kall utan vill ha cred för utfört arbete?
Hur har man tänkt sig att fylla alla utökade studieplatser på sjuksköterskeutbildningen om man inte tänker betala en skälig lön efter avslutad utbildning?

Dessutom borde Anders Grape, (M) Ordförande i SKL, själv avsäga sig sin 42 %-iga löneökning han fick när han tillträdde sin post till förmån för välfärden!!!!


Vad är problemet?

Nu när jag är mammaledig blir det en hel del barnvagns promenader. Vid dessa har jag kommit att upptäcka ett fenomen som jag inte riktigt förstår. I vår stad är det många som cyklar och den stora majoriteten av dessa cyklister bär inte hjälm! Då undrar jag vad är problemet???

Vilka är det då som inte har hjälm när de cyklar?
Majoriteten är vuxna, oftast kvinnor, vad jag märkt i min ytterst ovetenskpliga studie, och även ungdomar i de övre tonåren.
Sen 1 januari 2005 är det lag att alla under 15 år ska bära hjälm där de cyklar men inte heller i dessa åldersgrupper efterlevs tvånget. För hur ska man få barn att bära hjälm om man som vuxen inte föregår med gott exempel för sina barn? Varje dag ser jag mammor och pappor som cyklar med sina barn i cykelstol där barnet har hjälm men inte föräldern. Om jag skulle sätta min 3-åring bakpå min cykel med hjälm och själv inte ha hjälm skulle hon ifrågasätta detta och vad svarar man på frågan "Varför har inte du hjälm, mamma?"
"Den är tung? Ful? Förstör frisyren? Kliar?" Skulle nån av dessa uräkter vara godtagbar? I don't think so!!!

För det första är det ok att ditt barn som bär hjälm kommer att klara en ev omkullkörning och då få se sin mamma eller pappa men mosad skalle för att han/hon hade en dålig ursäkt för att inte sätta på sig hjälm?!?!?

För det andra om du oroar dig för att du ser ful ut i hjälm eller att frisyren ska bli ful är det ingenting mot hur du kommer att se ut efter en ev olycka utan hjälm. När neurokirurgen är klar med dig så behöver du inte oroa dig över frisyren... DU kommer nämligen inte att ha nån!!

För det tredje kan du verkligen motivera för ditt barn varför han/hon ska ha hjälm och inte du???

Nu tycker du säkert att jag är en präktig moralkärring som sitter här och pekar med pekpinnar men jag kan vara den som måste komma och skrapa upp din hjärna från trottoaren så därför vill jag säga:

SÄTT PÅ DIG HJÄLM FÖR I HELVETE!!!

Kom också ihåg detta: I'm the nurse, I'm not here to kiss your ass, I'm here to save it!!!!!



Förkylt!

Hur mycket snor kan en människa producera egentligen?
För egen del har jag nog gjort av med ungefär 1 liter den sista veckan.

Man kan ju tycka att när man är vuxen så borde man ha fått lite motståndskraft mot förkylningar och att man skulle bli mindre sjuk än barnen.. Men inte då..
3-åringen hostar som en rökande KOL-patient men är lika pigg som vanligt mendan man själv nyser och snyter sig och helst av allt skulle vilja lägga sig att självdö i ett hörn....

Själv tycker jag att det säljs alldeles för klena "over the counter drugs" här i Sverige. Man blir ju inte direkt mindre förkyld av Alvedon.. Nä fram för lite starkare grejer så att man blir frisk lite snabbare.

Nåja det är ju i allafall tur att man inte blir så här rädd när ungarna nyser:

Vackert......

Ja vad säger man.....
Tårfyllt är bara föramnet!
Den lilla tjejen har leukemi och Beyonce sjunger för henne med henne på scen....



3 - åring från helvetet!

Min stora dotter som fyllde 3 år i våras har under sina första 3 år varit en underbar, go, klok och mysig tjej. Efter det att hon fyllde 3 började hon sakta att transformeras till det sämre för att nu vid 3½ år ha utvecklats till ett monster från en annan värld.

Från morgon till kväll är det tjafs, gnäll, skrik, bråk och sparkar.
Vad var det som hände? Vem har kidnappat min dotter???

Jag har verkligen försökt att möta hennes frustration med att vara lugn och sansad, tröstat när hon gnällt och varit ledsen men vad har man för det?

Jo man får ta emot hårda ord och ännu mer skrik. så nu har jag helt plötslig förvandlats till mamman från helvetet! Hon som inte har en uns tålamod och som gärna höjer rösten och blir tokförbannad så varenda säkring ryker!

Fram till alldeles nyligen har jag trott att denna trots som dottern utsätter oss för är pga att hon inte längre har vår odelade uppmärksammhet utan måste dela oss med den nytillkommna lillasystern. Så gissa om jag blev glad då jag insåg att en massa andra familjer med 3 -åringar har det precis likadant. Och att det finns flera mammor än jag som lätt tappar tålamodet och inte orkar vara den lugna och pedagogiska föräldern.

Så nu är det bara att vänta och hoppas att underbara dotter snart kommer tillbaka så att jag kan återgå till att vara en lugn och harmonisk mamma. Under tiden är det nog bäst att se till att det alltid finns extra säkringar hemma........

Äntligen höst!

Nu tror ni att jag ramlat och slagit huvudet och blivit knäpp.
Men det är faktiskt så att jag älskar hösten!!!
Sommar i all ära men för en som alltid bränner sig i solen och som hellre sitter i skuggan så är det helt underbart när hösten kommer. Luften blir klarare och när det är sol så kan man faktiskt vara ute utan att avlida av värmeslag, soleksem eller bli sönderbränd.
Bor man dessutom i en sommar/turist stad kan man dessutom börja röra sig på stan igen utan att behöva trängas med folk och man ser helt plötsligt folk man känner!!

Dessutom kan man börja plocka fram stearinljusen och tofflorna och filtarna och krypa upp i soffan med en kopp te eller en chipspåse och kolla in alla serier som börjar igen!!!

Man kan dessutom känna att det blivit höst för nu har Idol-hysterin dragit igång på allvar!

Och jag ÄLSKAR Idol!! Det är nog så att jag egentligen är Sveriges nästa Idol men jag är för lat för att söka...
Det är kanske därför det är så roligt att titta på alla som helt utan hämningar ställer sig framför juryn i tron om att dem verkligen kan sjunga!! Man undrar ju om folk är helt döva?! Hör man inte hur illa det låter själv?

Hittills måste jag säga att avsnitten varit bättre än på många år.. Otroligt mycket mer humor!! Som när Anders Bagge berättar om sitt skägg för Daniella Så skönt klipp!!

Så nu längtar jag bara till på Måndag när nästa avsnitt visas!!

Men höstens stora event är självklart detta:

Så nu är det bara att stoppa fötterna i tofflorna, rycka upp chipspåsen, grabba tag i filten och sjunka ner i soffan och njuta av att hösten ÄNTLIGEN kommit!!

Mammaledig!

Äntligen känns det som om mammaledgheten börjat på riktigt!!! 
3-åringen är på dagis 15 timmar/vecka och maken har börjat jobba och bonussonen är i skolan förståss.
I sommras hade jag utopin att när jag är mammaledig i höst så ska jag göra så mycket saker... Piffa till hemma, arrangera klädkammare och förråd, sälja grejer på Blocket och Tradera... Joråsatte... Här hinns det med mycket...

De stora  barnen ska vara på skola/dagis kl 8 och oftast lämnar min man.
Normala bebisföräldrar vaknar ofta väldigt tidigt eftersom bebisen gör det. Min bebis är morgontrött!
Vi vaknar till vid 5-6 tiden och ammar en stund sen somnar vi om som små grisar. Framåt 9 eller strax efter börjar vi sakteliga vakna ur vår slummer. Om min man då har lämnat barnen så blir det ju väldigt ont om tid.....

Ungefär så här kan en dag se ut:

9.30 - 10.00 frukost
10.00 - 10.30 Gosa med bebis
10.30 - 11.00 Hundpromenad + Amma
11.00 - 12.00 Kolla Facebook och surfa runt lite
12.00 - 12.30 Lunch
12.30 - 12.45 Amma
12.45 - 13.00 Promenad till skolan/dagis

Så har hela dagen gått för på eftermiddagen ska det underhållas stora barn och fixas mellis osv.
Hur hinner alla sk. "Latte-mammor" med att dessutom sitta med väninnorna på café och fika och shoppa? Måste man ställa klockan för att komma upp och vara mammaledig?

Så tänkte jag att "jajjamen, om jag istället lämnar barnen så kommer jag upp i tid och kan göra en massa saker." Så glad ihågen ställer jag min klocka i god tid för att komma upp och fixa frukost i lugn och ro. Men tyvärr finns en finurlig annordning på väckarklockor som heter snooze , vilken används flitigt. Varpå resultatet blir att morgonen blir jättestressig och jag hinner inte själv äta innan barnen ska lämnas så efter lämning och hundprommenad är jag åter igen inne på ovanskående "schema".
Så enligt mina beräkningar måste det vara så mycket bättre att anställa en Au-Pair som tar hand om barnen och tar hand om damsugning och tvätt så att jag kän ägna mig åt viktigare saker....

Till exempel blogga......

Dags att ta nya tag!

Ojojojoj! Insåg just att jag inte uppdaterat min blogg på en bra stund!
Efter flytten i höstas tog det en stund innan vårt bredband kom igång och då rann tyvärr den här bloggen ut i sanden en stund.
För er som inte vet har det hänt endel sen sist... Jag har blivit mamma igen!!! Helt underbart!
Vi har numera 2 underbara prinsessor. Den lilla skruttan kom till världen för en månad sen ca 5 veckor för tidigt eftersom jag fick havandeskapsförgiftning denna gång. TIll följd av den blev jag inlagd på sjukhus i 2 veckor innan det bestämdes att förlossningen skulle sättas igång. Tyvärr klarade inte mitt blodtryck av igångsättningen så det slutade med kejsarsnitt vilket gick bra. Lilltjejen klarade sig tack och lov från Neonatal vård och har mått jättebra!
För egen del kan jag bara säga att jag skulle aldrig rekommendera någon att välja kejsarsnitt!!! Att man kan VÄLJA det av egen vilja är för mig en gåta och om man gör det vet man inte vad man ger sig in i!!! Heja vaginal förlossning är allt jag har att säga!!!

Som om inte vi sett nog av sjukhus den senaste tiden så sitter jag nu och håller min svårt sjuka farmor i handen hennes sista tid här på jorden. Som tur är fick hon träffa sitt senaste barnbarns barn så det måste finnas någon mening med att hon kom till världen för tidigt!!
Någon dag när jag orkar ska jag skriva här om alla roliga saker som min farmor skojat om på sin dödsbädd!!

På återseende!

Tidsfördriv

Min man är ju som bekant nere i Skåne i 9 veckor och kommer hem varje fredag kväll. Detta innebär att jag numer spenderar torsdagar och fredagar med att städa huset så att det ska vara rent och snyggt när han kommer hem så att vi kan umgås hela helgen utan att behöva städa.
Du som läst min blogg tidigare vet att jag HATAR att städa!!!
Jag är ju dessutom ganska bortskämd med att min man gör det så det här en en helt ny situation för mig.
Men som vanligt så hittar jag på en massa andra saker att göra istället för att städa och sen panik städar jag sista timmarna innan maken kommer hem.
Alltså sitter jag nu här och försöker komma på något roligt och fyndigt att blogga om istället för att ta itu med att byta lakan i alla sängar......

Fast den här gången ligger jag faktiskt för tidsschemat så jag borde till och med hinna duscha innan maken kliver innanför dörren...
Jag beundrar verkligen folk som kan ha det städat och snyggt omkring sig jämt och som har växter som alltid är pigga och levande.... Hur gör man?? Hos oss känns det som att det alltid är lite rörigt och ostädat och blommorna får vatten när de börjar sloka. Hur vi än försöker så lyckas vi aldrig hålla huset snyggt och städat. Jag får nog anställa Evelyn på Hemfrid på heltid för att få till det här hemma....

Nä nu kallar dammsugaren...

Ensamstående mammor och pappor!

Min man går just nu en 9-veckors utbildning i Skåne vilket medför att han är borta från söndag kväll till sent fredag kväll varje vecka. För mig innebär det att jag är beroende av andra människor för att få hjälp med barnpassning när jag jobbar. Mina svärföräldrar bor på annan ort liksom min far. Min mor däremot finns något närmare.

Men att få till det med barnpassning någon gång i veckan är ett gissel.
Hur gör alla ensamstående föräldrar??
Jag skulle till exempel vilja gå och träna någon dag... Hur ska jag kunna göra det när jag har en 2½ åring att ta hand om?
Min man har nu gått sin kurs i snart 3 veckor och jag känner mig oerhört stressad eftersom det hela tiden är något som ska göras. Lämnas på dagis, sen stressa till dagis efter jobbet för att inte behöva stressa vid hämtning. Handla, hem och laga mat och sen duscha och lägga barn. Efter det skulle dessutom huset behöva städas vilket min man gör i vanliga fall och nu är jag tvungen att göra det!!

När får ensamstående föräldrar tid för sig själva? Finns det sådan tid när man är själv med barn... Jag skulle verkligen behöva lite tips och råd.....

Karaoke för döva....

Ni har säkert sett den här men ändå....

Men det är ju Karaoke!!!

Sommartider!

Så här i sommartider verkar det vara trögt med bloggandet....
Ingen av mina favvobloggare verkar ha tid eller ork att släpa sig från Baden-baden stolarna för att komma med några upplyftande inlägg.....
För egen del har inte den rätta inspirationen infunnit sig... Det vill liksom inte komma ut... Jag måste nog försöka skaffa mig en musa!!
Om det är någon som vet vart jag kan hitta en sån kan ni väl meddela mig så att jag får fart på bloggandet igen....

Gruppboendet!

Igår blev det plötslig invasion i vårt hus! Sonen fyllde 7 år, så helt plötsligt fylldes huset av Farfar med hund, svägerska med 2 åring, sonens mamma och syster, mormor och så vi!!
Vilken apparat det blir när man är så många som ska ha middag och fika.. Jag tror vi diskade 3 diskmaskiner bara i går kväll...
I dag är vi "bara" 4 vuxna, 3 barn, 2 hundar och 3 katter som ska utfodras och tas om hand!

Det kräver verkligen planering....
Bara hur mycket man ska laga är ett projekt.. För att inte tala om all disk, man har just blivit klar med en måltid när det är dags för nästa..
Nu har jag i alla fall en liten stund då jag sitter och bloggar innan det är dags att ta itu med middagsbestyren...

Det jag förundras över är hur man stod ut med varann förr i tiden när hela släkten och familjen bodde tillsammans... Jämt!!
Missförstå mig inte nu, jag tycker verkligen att det är jättetrevligt att ha familjen här men nog är det skönt när man får vara ifred igen..
Jag beundrar familjer som alltid bor i ett litet gruppboende med föräldrar, syskon och svärföräldrar och jag tar tacksamt emot tips för hur man får det att fungera friktionsfritt!

Men nu kallar hushållsbestyren.....

Räddningshelikoptern!

För en tid sedan blev en av sjöräddningens helikoptrar stationerade här i vår stad och i våras sprang vi på en av besättningarna utanför mataffären och de tyckte att vi skulle komma förbi någon dag eftersom vi ibland kan få åka på upprdag tillsammans.
Sagt och gjort så åkte vi dit och presenterade oss och efter lite fika så frågar då min kollega om vi kan få åka med i helikoptern nån gång, varpå vi fick till svar att det inte skulle vara några problem...

Så en förmiddag i slutet av April skulle vi då få åka med. För att även flygturen skulle ge besättningen någon form av övning så skulle vi bli vinschade ur vattnet upp till helikoptern. Så på lite darrande ben knackade vi på dörren till stationen. När dörren öppnas får vi beskedet att de fått ett larm och måste ge sig iväg!!
Så med lite tunga steg vände vi om utan att åkt helikopter.

Så efter lite schema pussel lyckades vi ändå få till en lördag förmiddag i början av juni. Nu skulle det bli flyga av!!
Konstikgt nog var vi inte lika nervösa den här gången.
Först hade vi lite genomgång om säkerheten i helikoptern och vad vi skulle göra vid en eventuell krasch.
Efter det fick vi varsin överlevnadsdräkt och en sele att kränga på oss.
Sen var det dags att flyga!!!
Vi skulle flyga ut i Stockholms sörda skärgård och vinschas ned på en av Sjöräddningens räddningskryssare och sen vinschas tillbaka upp till helikoptern och sen flyga hem igen.

När vi flög iväg var nervositeten som bortblåst och jag bara njöt av flygturen.


Efter ungefär 15 minuter i luften var vi på plats ovanför räddningskryssaren. Först ner på båten var ytbärgaren på helikoptern för att ta emot oss, sen var det kollegans tur och när hon var nere hasade jag mig fram mot dörren, satte mig med benen utanför helikoptern tog ett djupt andetag, gjorde tummen upp till vinschoperatören och for iväg!!


WOW! Vilken känsla! Där hängde jag i en sele ca 12 meter ovanför en båt under en helikopter och båda rörde sig framåt!! Väl nere på båten kändes det som om jag inte gjort något annat än det här i hela mitt liv!
Så medan helikoptern flög en vända för att komma tillbaka och vinscha upp oss njöt vi av båtturen.

Efter uppvinschningen flöv vi lågt över världens vackraste skärgård och när navigatören plötsligt sägeratt vi närmar oss Spillersboda kläcker jag ur mig att "där bor jag!" varpå vi svänger in mot mitt hus och cirklar det ett par varv, tar några foton innan vi återvänder till basen!!

Det var absolut något av det roligaste jag gjort i hela mitt liv och jag hoppas att vi får åka med någon gång igen!

Bortkopplad....

OJ!!
Nu var det läääännggeeesen jag var här och uppdaterade bloggen....
På något konstigt sätt så har man hur mycket fritid som helst under semestern men man hinner ingenting!
Ändå har vi en hemma semester i år så man kan ju tycka att det borde finnas tid för väsentliga saker som exempelvis bloggen men ändå blir det inga inlägg...
Men nu sitter jag här och knaprar antibiotika eftersom jag till råga på allt gått och blivit sjuk på semestern så då tänkte jag att jag skulle uppdatera min blogg med några inlägg så hoppas att det rorar någon!

SEMESTER!!!

WOHO!!!

ÄNTLIGEN!!

Idag när jag slutade jobbet klockan 15 började min semester!! Hur skönt kan det bli!!
Ingen väckarklocka, inga måsten, ingen tid att passa ingen stress!!
Det ska bli helt underbart!!

Äntligen sommar!! Eller?

Jag gillar sommaren, det är varmt och skönt och man slipper frysa.

Men jag är inte något direkt fan av att ligga i solen och pressa.
Nu kan ju det bero på att jag inte kan sola utan SPF 2000 eftesom jag då blir tok röd och bränd som en liten kokt hummer...

Men annars är det ju skönt att lite ledigare klädsel..
Om det nu inte var så att jag skulle behöva går ner ca 10kg i vikt för att känna mig snygg och då inte gärna visar upp min kropp i sommarklädsel...

Sen är det ju skönt med de varma kvällarna då man kan sitta ute och ta ett glas vin...
Om det nu inte var så att jag svullnar upp till dubbel storlek då jag blir myggbiten....

Sen kan man ju bada i havet också...
Om det nu inte var så att jag inte klarar av att kliva i vattnet om det är under 25 grader.....

Sen är det ju härligt att bo på landet på sommaren, nära naturen och havet....
Om det nu inte var så att alla människor åker till sina sommarstugor och för liv så att man kan tro att man bor mitt i stan i allafall...

Nu låter det som om jag inte allls gillar sommaren, men det gör jag.
Min favoritstund är när jag ska gå till jobbet på morgonen vid 6-tiden. Det är tyst, bara fåglarna kvittrar, luften är lite sval och fräsch, inga mygg och man behöver inte gå i bikini!! Detta är absolut min bästa stund på dagen sommartid, jag tror att jag måste ställa klockan under semestern och gå upp och njuta i 10 minuter och sen gå och lägga mig ingen!!

Bulimi minus kräk...

Som jag tidigare skrivit om här i bloggen så skulle jag behöva loosa några kilon och har då bestämt mig för att någon dag ta mig till Viktväktarna, troligtvis nästa vecka.
Troligtvis skulle jag behöva mer än Viktväktarna för att bli av med min extra vikt... Antagligen krävs Kognitiv Beteende Terapi (KBT) då jag kommit på att jag nog lider av Bulimi minus kräkningarna.

Det är nämligen så att de dygn jag jobbar på ambulansen jobbar jag med en annan tjej och vi lyckas verkligen hetsa varann till att äta enorma mängder mat!

När vi jobbar tillsammans börjar det redan vid 9 tiden på morgonen med att vi börjar diskutera dagens lunch, sist blev det Thai-buffé. Självklart var vi mätta innan vi avslutat det förta lasset mat men eftersom det var så gott så var vi tvungna att ta lite till. Sen var jag så mätt så jag höll på att smälla av och fick lov att knäppa upp knappen i byxorna. På eftermiddagen tog vi det lite lugnt för vad annat kan man göra när man är i "palt koma"?? Sen skulle vi ut och åka och då blev det varsin dricka och en glass i glasskiosken eftersom vi ansåg oss vara sugna på nåt att äta.
Strax efter det var det då dags att börja fundera på middagen. Eftersom vi egentligen var mätta båda två efter lunchbuffén så hade vi tänkte oss något lätt men efter mycket om och men så blev det tillslut en Avokadosallad. Men det låter ju nyttigt tänker ni... Men så fel det är!! I en avokadosallad är det nämligen: en halv avokado, riven ost, skinka, räkor, ägg och sallad, tomat och gurka samt dressing till och ett "pizza bröd"!! Inte direkt viktväktar mässigt!
Sen blev det också lite nötter som snacks till kvällen förståss....

Så under det här passet komm jag på att jag med största sannorlikhet lider av Bulimi minus kräk... Jag undrar om det är en erkänd diagnos? På tisdag är det i allafall dags... då är det invägning hos viktväktarna som gäller, sen får  vi se om det behövs kompletteras med lite KBT. Undrar om man kan hitta en bra psykolog på Hitta.se??

Tidigare inlägg
RSS 2.0